Uppskattning.

Det är nästan läskigt så sant det är att man inte vet vad man har förrän det är borta.

Varför uppskattar jag inte saker och ting lika mycket som jag borde göra?
-Ändå är jag en sån som är bra på att uppskatta.
Varför visar jag inte min uppskattning lika starkt som jag känner den?
-Ändå är jag en sån som är bra på att visa min uppskattning.



Varför är det så skönt att skriva att jag är bra på något?
-Det uppskattar jag.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0